Från och med 2 juli kommer det, om regeringen får som den vill, bli betydligt enklare för småhusägare att göra nybyggnader och tillbyggnader på sina hus och tomter. Men regeringens förslag till förändringar i Plan- och Bygglagen (PBL) få nu hård kritik av arkitekterna Fredrik Rosenhall och Stefan Rupert.
– Ännu värre definitionsproblematik kommer uppstå kring de nya reglerna, skriver Rosenhall och Rupert i en debattarikel i Dagens Samhälle.
I det nya lagförslaget ingår bland annat de så kallade ”Attefallshusen” – komplementbostäder på 25 kvadratmeter som kan användas som permanentbostad, gäststuga, fritidshus, garage eller förråd och inte kräver något bygglov.
Det är dock inte Attefallshusen som får den hårdaste kritiken, utan möjligheten att göra en tillbyggnad på 15 kvadratmeter på en befintlig bostad utan bygglov. Dessutom kommer man att få bygga två takkupor utan att ha bygglov.
Tidigare har det i de allra flesta fall krävts bygglov för att bygga inglasade uterum eller verandor, men från och med 2 juli kommer det alltså vara fritt fram, om regeringens förslag går igenom.
Tanken med det nya lagförslaget är alltså att underlätta tillvaron för småhusägare, men enligt Fredrik Rosenhall och Stefan Rupert lär det bli precis tvärtom.
”Godkänns regeringens förslag är risken stor att många villaområden förvandlas till konflikthärdar där okänsligt utformade tillägg stör både den estetiska upplevelsen och grannfriden”, menar arkitekterna.
De pekar de uppenbara riskerna med att skapa två parallella regelsystem. Dels finns detaljplanerna och dessa kommer att krocka med de åtgärder som man får utföra utan att söka bygglov, oavsett om planen tillåter dem eller ej. Detta kommer enligt Rosenhall och Rupert att leda till att detaljplanerna urholkas och att människor kommer att drabbas av att deras grannar genomför stora planvidriga förändringar på sina tomter. Förändringar den drabbade alltså inte har möjlighet att påverka. Dessutom kommer det enligt kritikerna bli mycket svårt att i varje enskilt fall att avgöra om en åtgärd kräver bygglov eller ej.
Rosenhall och Rupert radar upp ett antal frågor för att visa på definitionsproblematiken som kommer att uppstå:
• Hur ser till exempel en ”takkupa” ut på ett tak som inte är sadeltak?
• Tillåts kupor även på vindsvåningar som enligt plan inte får inredas?
• Hur skall man kunna bygga takkupor om inte husets konstruktion får ändras?
• Tillåts utbyggnad på 15 m2 även om huset redan från början har större yta än vad planen tillåter? Kan man få bygga ut sitt hus med 15 m2 i flera plan, eller ovanpå andra byggdelar?
• Hur tillses att möjligheten att bygga ut ett hus med 15 m2 inte utnyttjas flera gånger?
• Vem avgör om ett hus har så stora kulturhistoriska värden att bygglovsbefriad tillbyggnad ej får ske?
Till saken hör att även Lagrådet sågat de föreslagna förändringarna i PBL, men att regeringen ändå valt att gå vidare med saken. Den 2 juni röstas de alltså om saken i Riksdagen och det är ingen tvekan om vilken sida Fredrik Rosenhall och Stefan Rupert står på.