Brexit bidrar till flygkonkurs

Brexit bidrar till flygkonkurs

Det brittiska flygbolaget BMI har gått i konkurs. Enligt bolaget har det varit många motgångar på senare tid. Flygbränslet har blivit dyrare vilket satt press på flygbolaget. BMI:s talesperson berättade även att Brexit är en av anledningarna till konkursen. Brexit har skapat osäkerhet bland företag. De osäkra framtidsutsikterna och hur handeln kommer att påverkas har gjort att många företag blivit avvaktande. Därför har BMI inte lyckats säkra viktiga flygkontrakt.

De som bokat resa med BMI får flyga med det estniska flygbolaget Nordica de närmsta dagarna efter konkursen, efter en insats från Karlstad Airport.

BMI har varit verksamt sedan 1987 och har bland annat trafikerat sträckan Karlstad-Jönköping-Frankfurt.

Fler bolag har gått i konkurs det senaste året. I början av februari gick det tyska flygbolaget Germania i konkurs. Nextjet gick i konkurs i maj förra året och danska Primera Air gick i konkurs i oktober.

Hur fungerar vinprovningar?

Hur fungerar vinprovningar?

Att gå på vinprovning handlar om att beakta smaker och aromer. Det är en trevlig kväll fylld av nya intryck. Vinets värld har en lång tradition som entusiastiska experter guidar dig genom. Kvällen kan utgå ifrån olika teman däribland olika viner från samma druva, viner från ett specifikt vinland eller mat och vin i smakfulla kombinationer. Tillsammans reder man också ut begrepp som dekantering, bouqet och ekfatets betydelse. Vinprovning är en rolig present att ge bort, både till andra eller dig själv. Själva provningen brukar delas upp i fyra steg där man inledningsvis betraktar och doftar för att sedan smaka och sammanfatta sin bedömning. Prova att gå på en vinprovnin hos https://www.trekronorvin.se/produkt-kategori/vinprovningar/

Glas för glas

Under en vinprovning bör de lättare vinerna komma först eftersom smaken av de mer fylliga kan stanna kvar och ta över smakupplevelsen. Man ska även ha försökt undvika parfym och andra starka dofter liksom kryddstark och söt mat under dagen eftersom detta kan döva intrycken och störa den tydliga smaker av vinets karaktär. För det första steget, betrakta, är det bra med en vit duk som underlag. Här bildar man sig en uppfattning om vinets nyans och klarhet. Yngre rödviner brukar beskrivas som blåröda medan mogna, röda viner ofta har en tegelröd kant. Vitviner kan skifta mellan bärnstensfärgade och helt klara.

När man sedan ska dofta på vinet ska innehållet i glaset snurras. På så vis tillsätts syre och dofterna frigörs och koncentreras i kupan ovanför själva vinet. Därför är många vinglas päronformade där kupan smalnar av upptill eftersom vinets bouqet bevaras längre i glaset. Vana vinprovare har tränat upp sitt doftsinne och kan här ibland känna skillnad på om vinet är ungt eller moget. Likaså kan vissa avgöra vilken druvsort vinet är gjort av. För den nyare vinprovaren räcker det med att försöka fastslå om vinets arom är kryddig, fruktig eller blommig.

När det sen är dags för att smaka på vinet ska vinet hållas kvar en stund i munhålan för den rikligaste smakupplevelsen. Man kan även försöka syresätta vinet genom att försiktigt dra in luft och sedan andas ut genom näsan. Därefter försöker man bestämma den mest dominerande smaker. Vinets strävhet brukar framträda i gommen medan syrligheten brukar kännas i sidorna av tungan. Vinets serveringstemperatur spelar stor roll för smakupplevelsen, där en för hög temperatur kan överdriva känslan av sötma och fyllighet. Vid en för låg temperatur får syran istället en framträdande roll. Därefter kan vinets eftersmak diskuteras och försöka fastlås. Man brukar säga att ett vin med lång eftersmak ofta är av bättre kvalitet. Därefter antecknar och sammanfattar man sin bedömning och smakupplevelse för att jämföra med de kommande vinerna.

byggnadsregler smahus

Förenklade byggregler för småhusägare får hård kritik

TvåplansvillaFrån och med 2 juli kommer det, om regeringen får som den vill, bli betydligt enklare för småhusägare att göra nybyggnader och tillbyggnader på sina hus och tomter. Men regeringens förslag till förändringar i Plan- och Bygglagen (PBL) få nu hård kritik av arkitekterna Fredrik Rosenhall och Stefan Rupert.
– Ännu värre definitionsproblematik kommer uppstå kring de nya reglerna, skriver Rosenhall och Rupert i en debattarikel i Dagens Samhälle.

I det nya lagförslaget ingår bland annat de så kallade ”Attefallshusen” – komplementbostäder på 25 kvadratmeter som kan användas som permanentbostad, gäststuga, fritidshus, garage eller förråd och inte kräver något bygglov.
Det är dock inte Attefallshusen som får den hårdaste kritiken, utan möjligheten att göra en tillbyggnad på 15 kvadratmeter på en befintlig bostad utan bygglov. Dessutom kommer man att få bygga två takkupor utan att ha bygglov.

Tidigare har det i de allra flesta fall krävts bygglov för att bygga inglasade uterum eller verandor, men från och med 2 juli kommer det alltså vara fritt fram, om regeringens förslag går igenom.

Tanken med det nya lagförslaget är alltså att underlätta tillvaron för småhusägare, men enligt Fredrik Rosenhall och Stefan Rupert lär det bli precis tvärtom.

”Godkänns regeringens förslag är risken stor att många villaområden förvandlas till konflikthärdar där okänsligt utformade tillägg stör både den estetiska upplevelsen och grannfriden”, menar arkitekterna.

De pekar de uppenbara riskerna med att skapa två parallella regelsystem. Dels finns detaljplanerna och dessa kommer att krocka med de åtgärder som man får utföra utan att söka bygglov, oavsett om planen tillåter dem eller ej. Detta kommer enligt Rosenhall och Rupert  att leda till att detaljplanerna urholkas och att människor kommer att drabbas av att deras grannar genomför stora planvidriga förändringar på sina tomter. Förändringar den drabbade alltså inte har möjlighet att påverka. Dessutom kommer det enligt kritikerna bli mycket svårt att i varje enskilt fall att avgöra om en åtgärd kräver bygglov eller ej.

Rosenhall och Rupert  radar upp ett antal frågor för att visa på definitionsproblematiken som kommer att uppstå:
• Hur ser till exempel en ”takkupa” ut på ett tak som inte är sadeltak?
• Tillåts kupor även på vindsvåningar som enligt plan inte får inredas?
• Hur skall man kunna bygga takkupor om inte husets konstruktion får ändras?
• Tillåts utbyggnad på 15 m2 även om huset redan från början har större yta än vad planen tillåter? Kan man få bygga ut sitt hus med 15 m2 i flera plan, eller ovanpå andra byggdelar?
• Hur tillses att möjligheten att bygga ut ett hus med 15 m2 inte utnyttjas flera gånger?
• Vem avgör om ett hus har så stora kulturhistoriska värden att bygglovsbefriad tillbyggnad ej får ske?

Till saken hör att även Lagrådet sågat de föreslagna förändringarna i PBL, men att regeringen ändå valt att gå vidare med saken. Den 2 juni röstas de alltså om saken i Riksdagen och det är ingen tvekan om vilken sida Fredrik Rosenhall och Stefan Rupert står på.